Ange minst ett sökord Textstorlek:  +  100%  -  Anpassa Skriv ut

Yttrande om nya polislagen

11.09.2012

Det är mycket positivt att Åland har en egen polislag. Det bör leda till mer debatt och ökad medvenhet om lagens innehåll och konsekvenser jämfört med en blankettlag. Detta kan i sin tur ge en bättre möjlighet för väljarna att utkräva politiskt ansvar. Vi ser fram emot att fler tjänstemän och andra intresserade får möjlighet att hitta sin lagstiftning samlad i en författning.

Det är läsarvänligt att landskapsregeringen tar med helheten i lagen och inte bara de områden som tillhör åländsk behörighet, men lyft fram de paragrafer som lagtinget beslutar om på ett tydligare sätt.

Detaljmotiveringarna blir betydligt mer tillgängliga för läsaren om de finns i sin helhet i samma dokument, självklart med tydliga referenser. Nu är det nödvändigt att läsa två dokument parallellt.

Utbildning

Vi förutsätter att utbildningen om den nya polislagen som landskapsregeringen planerar i anslutning till den statliga utbildningen är på svenska.

Polisstyrelsen

Större frihet och mer flexibilitet är positivt, men skrivningarna om polisstyrelsen är otydliga. På vilket sätt bidrar polisstyrelsen till en mer demokratisk styrning av polisen än vad som redan sker genom landskapsregeringen? Vilket annat mervärde förväntas polisstyrelsen ge jämfört med att det varken finns en delegation eller en styrelse för polisen?

Rollerna och ansvarsfördelningen mellan landskapsregeringen, styrelsen och polismästaren är oklar. Styrelsen ska enligt förslaget få ett ansvar för att driva men inte leda verksamheten. Styrelsen ska biträda polismästaren för att polisen ska nå landskapsregeringens mål. Förslaget anger inte att styrelsen ska rapportera till någon, däremot förtydligar förslaget det ledningsansvar som polismästaren har för polismyndigheten. Polismästaren är den som är ytterst ansvarig inför landskapsregeringen. Det finns ingen tydlig skrivning om att polismästaren ska rapportera till sin styrelse.

Vem som sätter upp verksamhetsmålen, landskapsregeringen eller styrelsen, är också otydligt.

Antalet ledamöter i styrelsen behöver inte vara reglerat i lag.

För att vara valbar till styrelsen bör man ha rösträtt i kommunalvalet. Det begränsade inflytande polisstyrelen har på myndigheten motiverar att kommunal rösträtt är tillräckligt. Det är en fördel om personer med icke-nordisk bakgrund kan få en ökad möjlighet att bidra med sin kompetens. Lagförslaget tar inte upp vilka som är valbara.

Behörighetskrav för polismästaren

Akademisk examen med lämplig inriktning är en bättre formulering vid rekrytering av polismästare. Det kan ge en ökad bredd av sökande och därmed större möjligheter att hitta rätt person för uppdraget. Längden på olika utbildningar kan också ha förändrats över tid, en person som av den anledningen har för kort utbildning men lång relevant arbetserfarenhet ska inte behöva söka dispens.

Kontakt

Vid frågor vänligen kontakta Runa Tufvesson, tfn 22 582.

Remissdokument

Nya polislagen

Parallelltexter till nya polislagen

 

« Tillbaka

 

Arkiv

Aktuella remisser

» 2015 (4)
» 2012 (3)
» 2011 (1)
» 2010 (7)
» 2009 (2)
» 2008 (2)
» 2007 (6)
» 2006 (11)
» 2005 (4)
» 2004 (5)