Ange minst ett sökord Textstorlek:  +  100%  -  Anpassa Skriv ut

Arbetstid

Undervisningsskyldighet

06.04.2009

En lärare är anställd 15 tim/v för en elev i åk 2 som har flyttat hit och enbart kan finska. Läraren kommer att ha främst matte och svenska med denna elev. 

Vad skall vi räkna för undervisningsskyldighet på läraren? Undervisningsskyldighet i lågstadiet, dvs. 24 eller vägd undervisningsskyldighet utgående från vilka ämnen hon har?

Visa svar

§ 50 i allmän Del/Kap VII/  och § 27 mom.5 och mom.7 Bilaga 2 Grundskolan /Timlärare skall tillämpas i detta fall.

§ 50 Timarvode

mom. 1 Till en timlärare i bisyssla betalas timarvode för varje timme läraren håller.

Tillämpningsanvisning

Engångstimarvodet för timlärare i bisyssla räknas ut med hjälp av grundlönen, dyrortskoefficienten 0,83 (ÅL), ingen samplaneringsskyldighet och undervisningsskyldigheten.

Grundlönen och undervisningsskyldigheten är de samma som i motsvarande tjänst, om inget annat bestäms i respektive bilaga. Om en timlärare undervisar i olika ämnen där undervisningsskyldigheten och/eller grundlönen enligt lönesättningspunkten är olika stora, vägs inte lönen och undervisningsskyldigheten, utan timarvodena betalas för varje läroämne på olika grunder. Ett timarvode som räknas ut på detta sätt är ett minimiarvode.

§ 27 mom.5 Bilaga 2 Grundskolan/Timlärarare

Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt bestämmelserna om övertimarvode i § 26 utgående från grundlönen i mom. 1 ovan och undervisningsskyldigheten i § 7. Eftersom timlärare i bisyssla inte har samplaneringsskyldighet och inte motsvarande arbetstidmultipliceras timarvodet med 0,94.

Tillämpningsanvisning

Arvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut genom att timlärarens grundlön enligt lönesättningspunkten multipliceras meddyrortskoefficienten 0,83.(ÅL)

Resultatet divideras med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka. Detta talmultipliceras med 12 och resultatet divideras med 38.

Det engångstimarvode man på detta sätt kommer fram till (1/38) multipliceras med 0,94, vilket ger det slutliga timarvode som betalas till en timlärare i bisyssla.

Formel

Grundlön enligt lönesättningspunkt x 0,83/undervisningsskyldigheten per vecka x 12/38 x 0,94

Exempel: Läraren undervisar 8 timmar i matematik och 7 timmar i svenska. Undervisningsskyldigheten i matematik är 21 veckotimmar och i svenska 18 veckotimmar .

Lönesättningspunkten är 4 03 07 099 = 1.949,98 ( 1.3.2008)

Timarvodet för matematik är 1.949,98 x 0,83 /21 x 12 / 38 x 0,94= 22,87/hållen timme

Timarvodet för svenska är 1.949,98 x 0,83 /18 x 12 /38 x 0,94 = 26,69, dock minst 28,55/hållen timme enligt § 27 mom.7 Bilaga 2 Grundskolan/Timlärare.

Arvodet per vecka är : (22,87 x 8) + (28,55 x 7) = 382,81

 

Hur planera arbetstiden?

06.04.2009

En anställd arbetar i periodarbete enligt 2 x 2 veckor. Hon arbetar deltid 81 procent.

Under en fyra veckors period är den ordinarie arbetstiden vid full arbetstid 153 timmar. I hennes fall är den ordinarie arbetstiden 81 procent av 153 timmar = 123,93 timmar.

Under perioden vecka 51, 52, 1 och 2 har den anställde beviljats semester vecka 52 år 2008.

Hur ska arbetstiden under perioden planeras och hur många semesterdagar går åt?

Visa svar

I detta fall talar vi om ett avbrott man känner till förhand samtidigt som julhelgerna infaller under hennes semester och en röd dag infaller under vecka 1 (julen 2008).

Arbetstiden skall planeras enligt följande:

Övertidsarbete utgörs av arbetstid som överstiger följande sammanräknade antal timmar:

  • För varje full kalendervecka 38 timmar 15 minuter
  • För varje ofullständig vecka enligt följande:
                 
    dagar som inte ingår i avbrottet
     1  2  3  4  5  6
    antal timmar  8  16  16  24  28  31

 

Övertidsgränsen för deltidsarbetstid är vid överraskande avbrott densamma som vid full period och vid ett avbrott som man har vetat om på förhand densamma som vid heltidsarbete.

Vi skall alltså räkna ut övertidsgränsen för heltidsarbete:

vecka 51: full kalendervecka = 38,25 timmar

vecka 52 : semester
vecka 1: en röd dag =  8 timmar mindre arbetstid = 30,25 timmar
vecka 2 : full kalendervecka = 38,25 timmar

Övertidsgränsen är med andra ord = 106,75 timmar för henne. För arbetstid utöver övertidsgränsen erläggs ersättning för övertid enligt gängse bestämmelser.

Mertidsgränsen vid deltidsarbete är vid överraskande avbrott den arbetstid som planerats utanför avbrottet och vid ett avbrott som man har vetat om på förhand övertidströskeln för heltidsarbetande minskad i samma proportion som deltidsarbetstiden är kortare än full arbetstid.

Mertidsgränsen blir:
106,75 x 81 procent = 86,47 timmar.

För arbetstid  utöver mertidsgränsen betalas mertidsersättning som är en oförhöjd timlön eller så kan motsvarande ledighet ges upp till övertidsgränsen.

Hur många semesterdagar går åt?

Under vecka 52 infaller 3 röda dagar  (julafton, juldagen och jul annandagen).

Semestern är angiven som en full kalendervecka, vilket i normalfallet innebär att 5 semesterdagar åtgår. Men enligt Kapitel IV/Semester/Hur semesterdagar åtgår § 6 mom.2 punkt 2 sista stycket heter det:

Inga semesterdagar dras av för sådana arbetstidsförkortande röda dagar som avses i § 7 mom. 2 i arbetstidskapitlet, även om de infaller under semestertiden.

I normalfallet åtgår 5 semesterdagar och från dessa avdras 3 röda dagar = 2 semesterdagar går åt.

 

Sjuklön vid ändrat arbetsschema?

06.04.2009

En anställd som arbetar i periodarbete enligt 2x3 veckor hade följande inplanerade arbetstid:
måndag: arbete
tisdag: ledig (osv.)

Den anställde ville byte sitt arbetspass så att måndagen blev ledig och tisdagen en arbetsdag. Förmannen godkände förändringen. Den anställde blev sjuk på tisdagen

Är det möjligt att ändra arbetsskiftsförteckningen? Har den anställde rätt till sjuklön?
Hur påverkas arbetstiden för perioden ?

Visa svar

Arbetsgivaren får ensidigt ändra en arbetsskiftsförteckning av grundad anledning och en arbetsskiftsförteckning kan alltid ändras med den anställdes samtycke (Kapitel III/Arbetstid § 30 mom.2).

I detta fall ville den anställde ändra arbetsskiftsförteckningen och då gäller den ändrade arbetsskiftsförteckningen. Sjukön betalas.

I ovan nämnda fall talar vi om ett överraskande avbrott.

Enligt Kapitel III/Arbetstid/Arbetstidsersättningar § 16 mom.2 sägs det:

Om man inte vetat om ett avbrott 5 dagar före arbetsperiodens början och mertids- eller övertidsarbete inte på förhand planerats in i arbetsskiftsförteckningen, utgör den arbetstid utanför frånvaron som utförs utöver den ordinarie arbetstid som planerats i den godkända arbetsskiftsförteckningen övertidsarbete vid full arbetstid och mertidsarbete vid deltidsarbete, upp till gränsen för övertidsarbete (full arbetstid enligt§ 9 mom. 1).

 

Arbetstidsersättningar

20.02.2009

Får man söndags- och kvällsersättning samtidigt?

Visa svar

Enligt AKTA kapitel III/Arbetstid/Arbetstidsersättningar 19 § mom.1 sägs det:

Söndagsersättning

För arbete som utförs på söndagar, självständighetsdagen, självstyrelsedagen (ÅL), första maj, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommardagen, alla helgons dag, nyårsdagen, trettondagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00-24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före de ovan uppräknade helgdagarna betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges motsvarande ledighet.

För kvällsersättnings skall 20 § mom.1 i ovannämnt kapitel tillämpas:

Kvällsarbete

Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl 18.00-21.00 (ÅL). För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 procent av den oförhöjda
timlönen eller ges motsvarande ledighet.

För arbete som utförs mellan 18.00 - 21.00 på t ex långfredagen erhåller den anställde söndagsersättning som är en oförhöjd timlön utöver den ordinarie timlönen samt kvällsersättning som utgör 15 procent av den oförhöjda timlönen. Totalt är påslaget således 115 procent.

 

Periodarbete/ett avbrott man känner till på förhand

20.02.2009

En anställd arbetar i periodarbete. Perioden är 2x2 veckor. Den ordinarie arbetstiden för perioden är 153 timmar. Under perioden har den anställde beviljats studieledighet 4 dagar, det vill säga ett avbrott man kände till på förhand. Den planerade arbetstiden enligt arbetsskiftförteckningen var 130,75 timmar. Den anställde arbetade dock 131,5 timmar under perioden. Talar vi om mertidsersättning eller övertidsersättning för den tid som överstiger 130,75 timmar?

Visa svar

Vet man om ett avbrott fem dagar innan arbetsperioden börjar utgörs övertidsarbete av arbetstid som överstiger följande sammanräknade

antal timmar:
a) för varje full kalendervecka 38 timmar 15 minuter
b) för varje ofullständig kalendervecka för de dagar som inte ingår i avbrottet enligt tabellen

dagar_som_inte_ingår_i_avbrottet 
 1  2
 3  4  5  6
antal timmar  8
 16
 16
 24
 28
 31


Den ordinarie arbetsiden för perioden är enligt ovanstående bestämmelse 3 x 38,25 (3 fulla kalenderveckor) + 16 timmar (3 dagar utanför avbrottet) = 130,75 timmar. Utfört arbete var 131,5 timmar.
Övertiden blir alltså 0,75 timmar (45 minuter) för vilken den anställde erhåller 50 procnet av den oförhöjda timlönen

Se AKTA kapitel III/Arbetstid § 16 mom.3 punkt .

 

Periodarbete

20.02.2009

En anställd arbetar i periodarbete 2 x3 veckor. Den ordinarie arbetstiden för hela perioden är 229,5 vid full arbetstid. Den anställde har beviljats semester enligt följande under perioden:

vecka 1
 en kalenderdag
vecka 2
 två kalenderdagar
vecka 3
 på arbete
vecka 4
 semester hela veckan
vecka 5
 vecka 5: på arbete
vecka 6
 på arbete


Vilken är hennes ordinarie arbetstid under perioden eller hur skall hennes arbetstid planeras under perioden utan att övertid uppstår?

 

Visa svar

Kapitel III/Arbetstid/ § 16 mom.3 punkt 1 a och punkt b skall tillämpas i detta fall.

Vet man om ett avbrott fem dagar innan arbetsperioden börjar utgörs övertidsarbete av arbetstid som överstiger följande sammanräknade antal timmar.
- För varje full kalendervecka 38 timmar 15 minuter
- För varje ofullständig vecka enligt följande:

dagar som inte ingår i avbrottet
 1  2  3  4
 5  6
antal timmar  8  16
 16  24  28  31

vecka 1
 ofullständig vecka 6 dagar utanför avbrottet = 31 timmar
vecka 2
 ofullständig vecka 5 dagar utanför avbrottet = 28 timmar
vecka 3
 full kalendervecka = 38 timmar 15 minuter
vecka 4
 semester hela veckan
vecka 5
 full kalender vecka = 38 timmar 15 minuter
vecka 6
 full kalendervecka = 38 timmar 15 minuter


De sammanräknade antalet timmar för perioden blir : 31 + 28 + 38,25 + 38,25 + 38,25 = 173,75 timmar. Arbetstid utöver detta under perioden utgör övertid.

 

 

« Tillbaka