När det gäller sjukfrånvaro ska arbetsgivaren komma överens om proceduren på arbetsplatsen med företrädare för personalen och företagshälsovården. Personalförvaltningen ska informera cheferna och arbetstagarna om förändringar och eventuellt också justera avtalet om tjänster och verksamhetsformerna med företagshälsovården.

Anmälan om sjukfrånvaro - 30 dagar
För att arbetstagarens arbetsförmåga ska kunna bedömas och hans eller hennes möjligheter att fortsätta arbeta kunna utredas ska arbetsgivaren underrätta företagshälsovården om arbetstagarens sjukfrånvaro senast då frånvaron pågått en månad.

Ansökan om dagpenningsförmåner - 60 dagar
Ansökan om sjukdagpenning ska göras inom två månader från arbetsoförmågans början och partiell sjukdagpenning inom två månader från den dag från och med vilken sökanden önskar få förmånen. Den tidigare fristen på fyra månader förkortas alltså med hälften. Också den här ändringen trädde i kraft den 1 juni 2012 (ändring av sjukförsäkringslagen, 20.1.2012/19).

Om arbetsoförmågan fortgår efter utgången av den period för vilken sjukdagpenning beviljades, ska den försäkrade för att fortfarande få sjukdagpenning lämna Folkpensionsanstalten (FPA) ett intyg över fortsatt arbetsoförmåga inom två månader efter det att betalningen av sjukdagpenningen upphört. Syftet är att göra det möjligt att på ett tidigare stadium än vad som är möjligt i dag ingripa i långvariga perioder av arbetsoförmåga.

FPA:s försäkringsdistrikt inledde i början av 2012 rådgivning i frågor om arbetsförmåga och införde en modell för tidig återgång till arbetet. Rådgivarna vid försäkringsdistrikten gör en helhetsbedömning av klientens situation, begär vid behov ett utlåtande av en sakkunnigläkare och informerar klienten om rehabilitering samt vägleder klienten till de tjänster och stödåtgärder som han eller hon behöver. Målet är att rådgivningen i frågor som gäller arbetsförmåga och handlingsmodellerna för samarbete med intressentgrupperna ska vara etablerade i hela landet den 31 december 2012.

FPA:s rådgivning kring arbetsförmåga, för mer information se: www.kela.fi > Sjuk > Tillbaka till arbetet > Arbetsförmågerådgivare.

Bedömning av arbetsförmågan och utredning om möjligheterna att fortsätta arbeta - 90 dagar
Under arbetstagarens sjukfrånvaro är det bra att arbetstagaren och arbetsgivaren håller kontakt. På det sättet kan arrangemang som stöder arbetstagarens återgång till arbetet, exempelvis arbetstider och arbetsuppgifter, planeras i tid med företagshälsovården. Det kan löna sig att börja planera redan när sjukfrånvaron inleds.

I och med att lagen om företagshälsovård reviderats ska företagshälsovården när arbetsoförmågan (sjukfrånvaron) varar länge bedöma vilken arbetsförmåga som återstår hos arbetstagaren, och arbetsgivaren ska tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården utreda vilka möjligheter arbetstagaren har att fortsätta arbeta. För att sjukdagpenning ska kunna betalas efter 90 sjukdagpenningsdagar krävs ett utlåtande av företagsläkaren om arbetstagarens återstående arbetsförmåga och möjligheter att fortsätta arbeta. Det här gäller sjukdagpenningsperioder som inleddes den 1 juni 2012 eller senare.

Syftet är att främja arbetstagarens möjligheter att återfå sin arbetsförmåga, utreda möjligheterna att anpassa arbetet efter arbetstagarens återstående arbetsförmåga och underlätta arbetstagarens återgång till arbetet efter sjukfrånvaron.

Senast när arbetstagaren har fått sjukdagpenning för 90 vardagar ska företagshälsovården bedöma hans eller hennes återstående arbetsförmåga. Arbetsgivaren ska tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården utreda om arbetstagarens återgång till arbetet kan underlättas med åtgärder såsom exempelvis deltidsarbete eller lättare arbete.

90 sjukdagpenningsdagar kan samlas under en period utan avbrott eller under två år.

Lagändringarna syns på arbetsplatsen
Att stärka samarbetet på arbetsplatsen mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården är det främsta målet med ändringarna som trädde i kraft i juni. Ju bättre samarbetet fungerar, desto bättre resultat ger det tidiga ingripandet.

Samarbetet och det tidigare ingripandet syns på arbetsplatsen på många sätt.
Exempelvis så här:

- arbetsgivaren ska slå fast proceduren för hur sjukfrånvaron ska följas upp med hänsyn till kraven på datasekretess

- när sjukfrånvaron blir långvarig är det bra att tillräckligt tidigt också utreda om arbetstagaren eventuellt behöver rehabilitering och inleda (rehabiliterande åtgärder) rehabiliteringen som kan hjälpa arbetstagaren att återfå arbetsförmågan och undgå förtidspensionering

- tillämpningen av partiell sjukdagpenning och delinvalidpension ska uppmuntras

- arbetsprövning bör vara möjligt och praxis kring den bör stödjas.

Informationspaket på webben
På Arbetshälsoinstitutets webbplats har ett gediget informationspaket sammanställts om vilka effekter lagändringarna har i praktiken. På webbplatsen beskrivs vad förändringen innebär för arbetstagaren, arbetsgivaren, företagshälsovården och den övriga hälso- och sjukvården.

Precisering om arbetarskyddssamarbete
Lagen om tillsynen över arbetarskyddet ändrades den 1 februari 2012. Nu omfattar samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare också de utvecklingsmål och utvecklingsprogram som hänför sig till den verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan, de utvecklingsmål och utvecklingsprogram som stöder en fortsättning i arbetslivet samt andra utvecklingsmål och utvecklingsprogram som inverkar på arbetstagarnas säkerhet och hälsa (16.12.2011/1327).

KOMMUNALA AVTALSDELEGATIONEN

Med vänlig hälsning

Henrik Häggblom
Avtalschef

Ytterligare information finns att hämta från arbetshälsoinstitutets webbplats genom att följa denna länk: http://www.ttl.fi/sv/foretagshalsovard/foretagshalsovardens_utlatande/sidor/default.aspx

Cirkuläret som PDF