Under kommunförbundets förbundsstämma den 25 november 2022 gavs förbundsstyrelsen i uppdrag att reda ut skillnaderna i fastighetsskattelagstiftningen mellan Åland och riket. Förbundsstyrelsen beslutande den 18 januari att tillsätta en utredning, vars syfte är att jämföra lagstiftningen och dess konsekvenser gällande fastighetsskatter mellan Åland och riket.

Den åländska lagstiftningen innehåller avvikelser från blankettlagen som tillämpas, och har inte reviderats i samma takt som rikets lagstiftning. Utredningen lyfter fram att de åländska kommunernas handlingsutrymme är mindre i förhållande till rikets kommuner när det gäller 13 § andra bostadsbyggnader och 14 § vissa anläggningar.

Ålands kommunförbund har därmed riktat följande rekommendationer till Ålands Landskapsregering:

• Fastighetsskattelagstiftningen är föråldrad och bör utvärderas och revideras
• Flera omvärldsfaktorer kan inom en relativt snar framtid komma att påverka fastighetsbeskattningen och det finns därmed anledning att se över strukturen i sin helhet
• De åländska kommunernas möjligheter att beskatta vissa anläggningar bör inte knytas samman med den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen utan vara mer flexibel och likvärdig med lagstiftningen som gäller för rikets kommuner
• Den högsta nivån för andra bostadsbyggnader som tillämpas på Åland bör slopas och i stället vara på samma nivå som i riket

Fastighetsskatten utgör i dagsläget endast 3 procent av kommunernas skatteintäkter men ger en bredare palett av verktyg för den enskilda kommunen. Mellan 2020 och 2022 har intäkterna från till exempel vind- och solkraftverk ökat med 50 procent i riket, vilket gör det tydligt att betydelsen är stor på ett generellt plan men framför allt för små kommuner.

Utredningen finns att läsa i sin helhet under bilagor.